Döda lite ovärderlig tid...

Och där är han igen, så klart! Aldrig blir vi lämnade i fred, alltid ska han ha sitt. Kan han inte bara vara nöjd? Varför ska han göra allt så fruktansvärt svårt! Drabbar det inte mig drabbar det någon av mina vänner, och det gör ont. Ont! Man kommer aldrig undan, hur mycket man än försöker! Vi är alla dömda... förr eller senare hittar han oss. Döden är inte att leka med.

Sådär, då började jag mitt inlägg med att dra ner humöret för er alla. Jag måste väl rätta till det också, förstår jag. Ja, men då kan ni få det stora nöjet (ja, alla är skadeglada!) att läsa om min Fredagen den 4e! Det började såhär:

Efter tre dagar utan vare sig Johan eller Rickard (nåja, två dagar utan Johan, same shit different name!), så började jag känna av abstinensen! Herregud, människor, vad har ni gjort med mig?!

Igår kväll planerade jag att jag skulle kliva upp kvart i sex för att jag skulle hinna med halv sju bussen och därmed ha tid till att köpa busskort innan föreläsningen började. Jag var på onaturligt bra humör när jag lade mig, för det var ju meningen att vi skulle spendera fredagskvällen hos Johan i Storvik med plugg och Halo. Lovely! Kvart i sex ringde alarmet och kvart i sex hoppade jag ur sängen. Skyndade mig att hinna bli klar innan bussen gick och blev därför tvungen att slänga i mig frukosten (ingen höjdare *kräks*). Glömde att ta med nycklarna när jag sprang hemifrån, men tänkte att det inte gjorde något eftersom jag inte skulle hem förrän sent på kvällen.

På väg till bussen började jag gräva i min väska (fråga mig inte efter vad) och då kändes det precis som att jag tappade något. Jag såg mig omkring, men såg inget alls. Väl uppe vid hållplatsen började jag leta efter pengar och busskort så att jag skulle kunna ta mig in till stan. TROR NI JAG HITTADE PLÅNBOKEN DÅ?! Nej, just det! Precis då kom bussen, men jag var ju tvungen att vifta förbi den, för jag kunde ju inte åka utan pengar. Jag började gå tillbaka hemåt för att leta efter plånkan, och stoppade utan att tänka på det ner handen i min väska, OCH DÄR, DÄR LÅG DEN LILLA JÄVELN! Jag hade letat igenom HELA väskan vid hållplatsen och t o m lagt ur saker på bänken, men hittade inget, och så stoppar jag bara ner handen, och där ligger den! JÄÄÄÄVLA F*TTA! tänkte jag, men lyckades faktiskt skratta åt händelsen. Är det någon som skulle råka ut för ngt sådant här så är det jag! Jag börjar återigen leta mig hemåt för att värma mig innan nästa buss skulle gå. DÅ KOM JAG PLÖTSLIGT PÅ ATT JAG INTE HADE NÅGON FÖRBANNAD NYCKEL! Arrhg! Jag tänkte den där hemska tanken igen, och gick och satt mig i hållplatsen. Tillslut kom den bussen och jag var äntligen på väg till skolan.

Jag hann inte köpa något busskort som ni kanske förstår, så jag fick betala, MED KRONOR, för att komma till Högskolan. Pinsamt... Väl där förstod jag nada av vad Susanne snackade om, så jag pratade mest och hällde vatten över Rickards nya fysikbok (I'm sorry! <3). Vi bestämde oss förr att åka ner på stan och käka pizza med Lena och eftersom jag fortfarande inte hade något busskort så fick jag köpa en sådan där sms-biljett. Min telefonräkning blev genast mycket fetare. Jag och min älskling Johan (ja, jag är gift med både Johan, Sofia och Bengan - polygami is the shit) delade på en pizza. Båda ville ha curry, men Jojjis envisades med att ha kyckling på pizzajäveln. Som jag redan hade förväntat mig smakade den SKIT! Och inte nog med det, när jag sedan skulle betala tog gubbjäveln som jobbade där 100 spänn för pizzan + två läsk! Bara för att Johan promt skulle ha kyckling istället för skinka (då hade det åtminstone bara blivit 85 i o m att pizzan med curry och skinka låg under Dagens rätt). Ja, men vad gjorde väl det när jag skulle få spendera min kväll i Storvik?

Efter lunchen åkte Lena och Johan tillbaka till skolan för att träffa Bengan, medan jag och Rickard blev kvar på stan. Han skulle greja öl och sedan skulle vi åka hem till honom och sova i väntan på att få åka till Storvik. Nere på stan fick Riguard dock ett (enligt mig) mycket otrevligt samtal och förkunnade att han inte kunde följa med ikväll för han hade tyvärr redan andra planer. BRA RICKARD, BRA! ALMANACKA NÄSTA?! Han skulle få skjuts hem precis då också, så jag blev ju ensam på stan. Otroligt nog hann jag köpa mitt busskort innan bussen gick, och jag fick t o m sällskap av Jamie på bussen! Där var turen dock slut igen, för när jag klev av bussen hemma insåg jag en sak: JAG HADE JU INGA JÄÄÄVLA NYCKLAR! Jag skyndade hem i hopp om att pappa var hemma, men neeheejdå! Det var låst överallt och det började bli kallt, riktigt kallt. Jag ringde till Rickard och beklagade mig (stackars Rickard ), men insåg att jag återigen hade matat min telefonräkning med flera kilo. Så klart fick jag ju snilleblixten att smsa Marcus och fråga om han inte skulle vilja hämta mig så att jag skulle kunna få vara hos honom tills ngn kom hem. MOT ALL FÖRMODAN SÅ KOM HAN DIREKT! Ni kan inte förstå hur varmt och skönt det var där hemma. Jag drog fram datorn och vi skulle börja spela patiensduell (som vi alltid gör, och jag vinner jämt), men idag var något fel. JAG FÖRLORADE HELA TIDEN! Tillråga på allt kom Caroline också dit och berättade en lite mindre rolig sak om en viss Nintendofigur (haha, ingen kommer fatta vad jag snackar om här), så nu vill jag inte gå till skolan något mer...

Hannah ringde mitt under duellen och jag var tvungen att åka hem för att återlämna mini-dvdn till henne eftersom hon hade valt att sova kvar i stallet och ville ha något att göra. Man tänkte ju i sin enfaldhet att man skulle få ett nice samtal med henne där hon skulle berätta en massa smaskigt från gårdagen, men neeej! Hon sov när jag kom dit, och var omöjlig att väcka! Så jag åkte hem igen och bestämde mig för att börja plugga. Åhej, vad bra det gick då! Nej, då är det ju klart att man klickar hem en klänning och ett par skor från Nelly! Det var i och för sig rätt kul i sig, men vilka pengar hade jag tänkt betala dem med då? Det blir till att gå bakom Flanör hör jag... Tillslut började jag plugga, men somnade, vaknade, och sitter nu här och har slösat bort (omg!) en halvtimme på detta inlägg! Klockan är dessutom så mycket att jag, hur jag än försöker, inte kommer få ihop till min välbehövliga 8-timmars sömn! Yes, you go girl! LYCKA TILL MED TENTAN IMORGON!




Ser jag inte ut sådär efter tentan imorgon hoppar jag från Johans tak!

 



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0